Ett halvår sedan jag senast skrev på bloggen. Tiden går, även om mycket förblir som det varit. Senast skrev jag att jag är en slarver, och det är ungefär vad som är temat för dagens blogginlägg också. Jag har alltid tänkt att jag är rätt så händig av mig – bättre än genomsnittet i alla fall. Men det kanske jag får ta och revidera en aning, eller så är det helt enkelt så att jag tog mig vatten över huvudet – bildligt och bokstavligt. En del saker kanske är lite väl svåra, även för den som är någorlunda händig, eller så hade jag kanske bara otur.

Ur gängorna
Vad det handlar om är att vattenrören i köket inte verkade vara helt bra gängade, så jag tänkte att jag skulle fixa till det. Vrida åt kopplingar och sådär. Det gick inte riktigt så bra som det skulle ha kunnat göra. Faktum är att det slutade med att jag hade sönder rörsystemet, vilket var ungefär så dåligt som det kunde gå. Inget vatten i köket, med andra ord, vilket var rätt så rejält obekvämt. Inte så mycket att göra utan att börja leta efter ett nytt bra rörsystem för tappvatten. Som jag definitivt INTE skulle försöka installera på egen hand. Bränt barn skyr elden och allt det där, ni vet.

Nytt rörsystem
Jag fick kontakt med Thermotech, som både erbjöd rörsystem och kunde fixa till installationen. Inte så mycket att välja på, och de verkade vara ett av de bättre alternativen. Såvitt den här slarvern kan bedöma så gjorde de ett riktigt bra jobb, och jag lovar, jag ska inte gå in och försöka fixa det på egen hand om någonting händer. Jag har lärt mig min läxa.

Ja det var nog det mest spännande som hänt sedan senast. Även om det är en upplevelse jag nog helst skulle ha varit utan. Men plussidan är att jag har ett helt nytt rörsystem i köket nu, så det ska väl hålla några år i alla fall, innan det börjar drippa och droppa.

Men nu är det snart jul, så jag ska inte vara så negativ. Så farligt var det inte, när allt kommer omkring. Det kunde ha varit värre (vattenskador och skräp).

På en del sätt är jag en ordningsam person. Jag håller bra koll på min träning, vad jag äter och sådana saker och jag sköter mitt jobb bra. Men på andra sätt måste jag erkänna att jag är en riktigt slarver, som knappt ens borde få ha en egen bostad. Det blir stökigt med andra ord, och det får jag höra ofta. Då och då städer jag, och ibland får jag ett ryck där jag tänker att, nej, nu ska jag skärpa mig. Men till sist blir det så att stöket kommer tillbaka, framför allt då att kläder ligger lite här och var. Men jag har en ursäkt. Jag har helt enkelt inte så bra förvaringsmöjligheter. Då blir det enkelt att man bara kastar judokläderna där på en stol snarare än hänger in dem i garderoben där de hör hänga. Det är också det som är lite av problemet. Det finns nämligen ingen garderob!

Ingen garderob?
Jaja okej, en garderob finns, men den står där ute i hallen och räcker knappt till utekläderna ens. Andra kläder får jag stoppa in i mina byråer och det är opraktiskt så det förslår. Men alla problem har ju en lösning bara man tänker lite och i det här fallet är det enkelt: det är ju bara att köpa en garderob! Jag har tillräckligt med utrymme för minst en utan några problem så varför inte, och hur mycket kan egentligen en garderob kosta?

Inte speciellt mycket visar det sig. Jag kollade på garderobsinredning på Chilli.se och ja okej. Gratis är det inte, men inte så illa som jag befarade. Några tusenlappar bara för en enklare garderob och jag är inte kräsen. Det behöver inte vara snidat konsthantverk från1700-talet utan någonting snyggt och modernt räcker för mig. Det är ju förvaringen som är det viktiga i mitt fall.

Till slut bestämde jag mig för en Firenze, en riktigt klassisk garderob med hyllor och så, och dessutom rejält stor. Inte den billigaste precis, men några tusenlappar extra för en garderob med rejäl förvaring tyckte jag det var värt. Nu gäller det bara att jag lär mig använda den och inte fortsätter kasta saker på golvet och stolar.

Firenze från Chilli.se

Min nya Firenze-garderob.

Jag som kommer att skriva på den här bloggen heter Robert Hunnebo och är 32 år gammal. Min största passion i livet är kampsport och framför allt Judo. Kampsport har hos många ett dåligt rykte, men faktum är att mycket av det är baserat på okunskap. Visst är det så att det i många kampsporter finns sparkar och slag med, men det är faktiskt inte alls lika illa som det kanske ser ut. Människorna som utövar dessa sporter har i många år tränat på att dels utföra sporten på ett säkert sätt så att inte permanenta skador uppstår och samtidigt är de tränade i att ta emot dessa smällar. De vet med andra ord vad de gör.

Judo är den mjuka vägen, kampsporten som inte innehåller sparkar och slag och det är kanske det som har fått mig att falla för den. Det är en mental bit som måste finnas inom sporten för att du ska kunna utöva den på ett bra sätt. Genom denna inriktning kan man se Judo som en mycket vacker sport där det handlar om teknik, kast och låsningar, vilket gör att strategi och ett öga för motståndarens aktioner är extremt viktiga.

Men bloggen kommer att handla om mer än enbart kampsport och Judo. Mitt liv består av så mycket mer än enbart kampsport och det vill jag dela med mig av till de som är intresserade. Det kommer handla mycket om träning, utöver den självklara judoträningen, men också om vad jag tycker om mitt jobb och vad det är jag egentligen vill syssla med i framtiden. Utöver det kommer det säkert att trilla in både ett och annat inlägg om sådant som intresserar mig i största allmänhet. Varmt välkomna hit ska ni alla vara!